Att låna till olika ändamål har varit vanligt i Sverige i hundratals år, till och med innan det fanns banker, men vad är snabblån? Då brukade svenskarna erbjuda lån mot säkerhet, och lånet betalades av med arbete. När mynt började användas mer som betalningsmedel blev också bankerna allt fler i det svenska samhället. Denna utveckling försvårade till att börja med för bönderna att få lån. Tidigare hade de haft fördelen att kunna betala med naturmedel eller produkter, och de ansökte om lån för att kunna överleva. Vid fallerade skördar och missväxt på grund av regn fick bönderna ibland låna pengar för att klara sig.
Privatlån
Privatlån brukar oftast göras i avsikt att användas för konsumtion. Det är ett lån som görs utan säkerhet, och har traditionellt kallats för blancolån. Numera används istället termen privatlån, och lånesumman brukar ligga på mellan 5 000 kronor upp till 600 000 kronor. Banken tar en större risk vid denna lånetyp, därför brukar lånen också vara dyrare. Den effektiva räntan brukar ligga på mellan fyra till tjugo procent, men kan också nå upp i hundratals procent.
Snabblån
Snabblån kallas också för SMS-lån eller mikrolån. Det brukar vara ett lån som utfärdas på ett relativt litet belopp, där beviljandet sker sn
abbt. Lånet behöver oftast betalas tillbaka inom en månad. De första snabblånen började komma för ungefär 15 år sedan. Det gick då att låna högst 3 000 kronor, men lånet var enkelt att få beviljat. När snabblånen blev allt mer populära började de erbjudas via hemsidor istället för sms. Nu gick det att se regler och villkor tydligt på hemsidan, och det är även enkelt att jämföra olika aktörer.
Lagändring sedan 2018
För att begränsa sms-lån ställde regeringen allt högre krav på företag som erbjöd snabblån. I april 2015 tillsattes en utredning som skulle göra marknaden för snabblån mer säker. I resultatet av utredningen föreslogs att det skulle införas ett kostnads- och räntetak. Dröjsmålsräntan och den vanliga räntan skulle inte gå över 40 procent. Utredningen resulterade i att konsumentkreditlagen fick en ändring, vilken trädde i kraft i september 2018. Nu skulle låntagaren tydligt informeras om den effektiva räntan gick över gällande referensränta med över 30 procentenheter. Vidare skulle information bifogas om att lånet är en så kallad högkostnadskredit, och om var låntagaren kunde hitta stöd gällande skuld- och budgetfrågor.
Nordisk företeelse
Snabblån har fram till år 2008 varit en förhållandevis nordisk företeelse, framför allt i Sverige och Finland. Det har funnits enstaka företag som erbjudit liknande tjänster i Norge och Danmark. Det finns också motsvarande typer av lån i engelsktalande länder, då kallas de “pay day loans” och omfattas ofta av hårda regleringar. Åldersgränsen i Sverige för att ta snabblån ligger på 18 år. Det är vanligare att unga personer tar snabblån; över hälften av lånen tas av personer som är under 34 år.